Psykisk hälsa är ett brett begrepp som innefattar allt från psykiska sjukdomar till mindre psykiska besvär som påverkar det vardagliga livet.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen. Framförallt gäller det depressioner och ångestsjukdomar.

Psykisk ohälsa påverkar ALLA. Det drabbar inte bara den enskilda personen eller dess anhöriga eller vänner. Psykisk ohälsa påverkar hela samhället.

Psykisk ohälsa kan leda till sänkt livskvalitet och förutom detta kan det även ge upphov till  diskriminering, isolering och stigmatisering. Därför är förebyggandet av psykisk ohälsa av stor vikt för oss alla, för hela samhället.

Depression

Skillnaden mellan nedstämdhet och depression är inte glasklar. Nedstämdhet är en naturlig reaktion på livets motgångar, besvikelser och förluster. Depression däremot är en psykisk sjukdom som är mer ihållande och kan behöva behandling.
De vanligaste symptomen på depression är nedstämdhet, sömnstörningar och ångest. Många upplever en känsla av att ingenting är roligt och det mesta känns meningslöst. Till skillnad från nedstämdhet brukar dessa känslor hålla i sig i minst två veckor.
Symptomen för depression skiljer sig från person till person, vissa kan inte sova medan andra känner att de behöver sova hela tiden. Många tappar aptiten och går ned i vikt medan andra inte kan sluta äta och istället går upp i vikt.

Några symptom som är vanligt förekommande hos personer med depression är:

× Hjälplöshet och hopplöshet – känslan av att det aldrig kommer att bli bättre och det finns ingenting jag kan göra för att förändra situationen.

× Minskat intresse – för vänner och sociala aktiviteter, jobbet, hobbys, sex och annat som tidigare gett glädje och positiv energi.

× Ilska och irritation – känslan av att allting och alla går dig på nerverna, nedsatt tålamod och kortare temperament.

× Energifattig – orkeslös, minsta lilla uppgift kan kännas överväldigande, det känns som om någon lagt i en broms och kroppen kan kännas tung.

× Koncentrationssvårigheter – minnet sviktar, det är svårt att hålla fokus och att fatta beslut.

× Dålig självkänsla – känslan av att vara värdelös och att känna skam och skuld

× Tankar på döden – eller på självmord

Ju fler symptom, ju starkare symptom och ju längre de funnits desto högre risk för att det är en depression och inte en period av ”vanlig nedstämdhet”.

Orsaken till depression är en blandning av arv och miljö. Man ärver inte sjukdomen men man kan ärva en känslighet för den. Skeden i livet som innebär stora förändringar, till exempel att flytta hemifrån, hamna i klimakteriet eller genomgå en skilsmässa, kan vara utlösande faktorer för depression.

Missbruk av droger och alkohol, årstidsskiftningar och vissa mediciner kan också orsaka att en depression utvecklas.
Depression är mycket vanligt, man räknar med att ca 400 000 svenskar just nu lider av depression, varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång under livet av en depression. Återfall är vanligt, omkring 75 % av de som lidit av en depression får återfall förr eller senare i livet.

Lätta till måttliga depressioner behandlas med psykoterapi, till exempel kognitiv beteende terapi, KBT. Vid medelsvår till svår depression kombinerar man terapin med läkemedelsbehandling. En riktigt svår eller djup depression (melankoli) kan behandlas med elektrokonvulsiv behandling, ECT, som förr kallades för elchocker.

Det är viktigt att söka hjälp i ett tidigt stadie, risken minskar då för att depressionen blir djup och svårare att ta sig ur. På Vården.se kan du hitta en mottagning i din närhet.

Stress

När något hotar oss slås alarmsystemet på, vi upplever stress. Det är i grunden något bra, vi gör oss redo för att slåss eller fly, pulsen ökar, andningen blir snabbare, musklerna späns, pupillerna vidgas och blodtrycket stiger. För grottmänniskan var denna funktion avgörande för att överleva.

Man talar ofta om stress som den olustiga känslan som uppstår i krävande eller obehagliga situationer. Men när stresspåslaget fungerar som det ska hjälper det dig att vara fokuserad, handlingskraftig och alert. I riktigt akuta situationer kan det även rädda liv precis som för grottmänniskan. Detta kallas då för positiv stress.

När balansen mellan omgivningens krav och den enskildes resurser är ojämn upplevs stress. De faktorer som orsakar stress kallas för stressorer. Vad som upplevs som stressorer är olika för alla människor och kan även variera för samma person under olika skeden i livet.
Hur man tolkar och hanterar olika situationer beror på vad man har för resurser, till exempel vad man har för erfarenheter från livet, tillfällig sinnesstämning, socialtskyddsnät och hur man fungerar som person.

När stressen är långvarig och återhämtningen uteblir är det slitsamt för kroppen och följdsjukdomar kan uppstå. Nedsatt immunförsvar, högt blodtryck, sömnproblem, smärttillstånd, eksem och förtidigt åldrande är några exempel på vad stress kan göra med kroppen. Även risken för hjärtattack och hjärnblödning ökar.

Instanser/finansiering/remisstvång

Vart man ska vända sig med sina besvär beror bland annat på hur allvarliga och akuta de är. Drabbas man av självmordstankar eller om besvären plötsligt blir akuta ska man söka vård omgående. De flesta landstingen har mobila psykiatriska team som kan komma till dig.

Akutmottagningen på de större sjukhusen kan också hjälpa dig rätt i akuta fall.
En psykiatrisk öppenvårdsmottagning kan du ringa till för att boka tid om dina besvär inte är akuta. Husläkaren på din vårdcentral kan hjälpa dig att ställa diagnos och ibland även erbjuda behandling. Om du är under 18 år ska du vända dig till BUP som står för Barn och Ungdoms Psykiatrin.

— Andréas "Bubben" Sandberg

Andréas "Bubben" Sandberg